Världen är stor

Att skriva blogg. Vad är det när tiden att tänka syns så knapp.
Vad är det när tiden studsar, stannar och hjärtat det får fnatt.
Att skriva blogg. Vad är det när verkligheten känns så fel.
Vad är det när tiden ramlar, skrattar och handstilen är sned.

Vad är det när jag är liten, dum och sådär barnsligt naiv.
Vad är det när tanken kretsar, lämnar hoppet på ett liv.
Vad är det när alla festar, glömmer allt som är så svårt.
Vad är det när blicken är sliten, drömmer att bli slagen hårt.

Världen lurar söta flickor, pojkar med för mycket rouge.
Alltid kommer drömmar födas, krossas i en hembyggd loge.

Världen är allför stor.

Den andra dikten

Ändrade lite som vanligt.



Jag vill ha en värld
en egen värld
Där allt är enkelt smått och kärleksrött 
enkelt smått och kärleksrött

Här är allt stort svårt och dött
stort svårt och dött

Eller är det jag som
har ett Hjärtfel
ett Hjärtfel


HJÄRTFEL


En dikt

Nu funkar min dator så jag firar detta. Med för många pepparkakor. Alkohol i helgen och två dikter till mig och mina kära läsare. Nog mest jag som läser men ändå. Fast den andra kommer inte än, jag håller på den.


Ljudlöst sa han
du är vackrare tyst
Han smekte din hud med hö
Och du sa inte ett knyst
utan tänkte på vem som ska dö

För Någon av oss måste dö

Ljudlöst sa han
Gör nu mat min kära
Och trots att kniven var slö
tryckte du den den nära
Utan tankar på att du ska dö

För Någon av oss måste dö


HELA KLÄDER

Jag vill inte gå ut
i rena kläder
Torra kläder

För att sen gå hem
i gamla kläder
Blekta kläder

Jag vill inte somna in
i märkta kläder
Brända kläder

För att sen vakna upp
i samma kläder
Gråtna kläder


Jag önskar mig
nya kläder
Hela kläder

Förlåt om jag upprepar mina texter.

Jag skriver inte så mycket längre. Jag jobbar och försöker skaffa en plånbok tjock nog att köpa en gitarr.
Jag ska starta ett band förfan. Jag måste bara. Jag vill inget annat. Jo en sak. Läs texten som nu är klar. Känns det som iallafall.

Du är inget annat än ett barn
Ja som ett nyfött barn
Där skriken är allt du har
Och få le är allt du ber

Du vill inget annat än att le
Ja som de gör där bredve
De som ler för att de inte vet
Att skriken är allt du har

Som ett nyfött barn

Du vill ju bara le
Som barnet älskas av de bredve
Kravlöst men nånting är fel
När inte ens rösten är kvar

Du önskar du vore någonting
Att livet inte sprang ifrån dig
Eller om allt tog livet av sig
Slipper du vänta på att le

Le som dom där bredve

Du är inget annat än ett barn
Ja som ett nyfött barn
Där skriken är allt du har
Och få le är allt du ber

Du vet att vi alla ska dö
Någon sjöng om att alla
en dag ska dö
Kanske är det då

Du får le
Le som dom där bredve
Le som dom där bredve

Le som dom där bredve