Ett barns Berättelse

Till toner av älskad musik
hörs inte längre hjärtats skrik
Det blir en saga med små gömda ord
ett barns berättelse från vår jord

Till dig


Ett Lyriskt Självmordsdon

Och Hjärtat tar nu ton
ett lyriskt självmordsdon

Orden skälver sakta ut
Ett första försök
att ändra Livets slut

Och Hjärtat håller ton
ett lyriskt självmordson

Sången dränks i ett glas
Ett andra försök
att lura Allt försvar

Och Hjärtat skiftar ton
ett lyriskt självmordsdon

Verserna skrivs om igen
Ett sista försök
att kunna
Älska sig själv




Något Poetiskt Fan

Vintern har mig nu
jag är alldeles slut
Kärleken är död och
min livstråd är skör

Det var Du som sa
att jag var Allt att ha
Jag var Ditt förtiosju
Din brustna Hjärtkur

Men det var bara
Något poetiskt Fan

Precis som jag
Något poetiskt Fan

Det sägs att du fått
en av en annan sort
En härlig sommarvals
en kyss på din hals

Inatt drömde jag en sak
hur Du kom tillbaks
Av ett brev på Ditt bord
hur du rös av mina ord

Men det är bara
Något poetiskt Fan

Precis som jag
Något poetiskt Fan

Jag var Ditt förtiosju
men vad nu
Jag var Ditt förtiosju
men vad nu


Som förut

Hur jag
missförstod, dina ord
Och hur jag
en dag, gråtit klart
Då jag
låg sjuk, allt rann ut

Hur jag sa
Att det blir som förut

Hur jag
blivit stor, målat mig en sol
Och hur jag
en dag, ljugit klart
Då jag
tillslut, raderats ut

I tron
om att allt va
som förut


Ändra form

Minns du när vi
var sådär härligt små
När våra liv 
snällt log på håll

Minns du när vi
började skriva brev
När våra liv
behövde varann och inget mer

När våra liv 
snällt log på håll

Men så en dag
ändrade vi form

Minns du vår kärlek
vi var löjligt små
När alla svek
var bortom flera ljusår

Jag minns det du sa

"Vi växer för att
klara nästa storm"

Men varför ska
hjärtat behöva
ändra form


En visknings avstånd


En dag går han där
En pojke på håll
Närmar sig i ditt synfält
Nu på en visknings avstånd

Han ser inte ut som nån hjälte
Men han talar rakt in i ditt hjärta
Som om han dig alltför väl känner

Det gör dig rädd 
Varför han inte går
Eller är det dig själv
Ett hjärta som en frusen tår

En pojke på håll

Nu på en visknings avstånd

Han ser inte ut som nån hjälte
Men han talar rakt in i ditt hjärta
Som om han dig alltför väl känner

En visknings avstånd


Han talar så ditt hjärta bränner
Om det du alltid önskat att få höra
Så att den eviga vintern smälter


En visknings avstånd


Att leva


Till musik och någonting
skrev jag ner något om min

Rädsla om att aldrig leva
Bli något som ingen hört
Att inte
vara särskilt behövd

Och till enkla toners sång
somnar jag gång på gång

Med önskan att få leva
Bli ett med min dröm
Att ha gjort något mer
än sånt som alla glömt

Bli ett med min dröm
Att ha gjort något mer
än sånt som alla
glömt


Ett stim av smådikter


Du gick fram och sa hej
Och jag var tyst
Du frågade hur mår du
Och jag var tyst
Du log ett "Det är okej"

Sen dess
har jag
alltid älskat dig


En person

Jag ska snart sova så jag roar mig med att lägga upp en påbörjad text.



I spegeln som för väl känns igen

Vilar någon på en sängkant
Med en barnslig hy allt utom jämn
En person som ångrar allt
som Stänger ögonen och skäms

Jag är en sån som ångrar allt
Jag är en sån som räds mig
själv


Vi sitter inte i samma bil


Godnatt, Farväl
Allt är mer än vad hjärtat bär

Förlåt, Allt blev fel
Vi kommer aldrig ses något mer



Och efter några mil i någon annans bil
På flykt från dolda sår
Känner jag doften av ditt hår



Godnatt, Farväl
Allt blev mer än vad hjärtat bär

Men Även om jag minns hur du ler
Kan det inte bli vi två något mer



Och efter några mil i någon annans bil
På flykt från dolda sår
Känner jag doften av ditt hår

Och nu efter tusen mil i motsatt fil
På flykt från nya sår
Saknar jag våra svåra Älskade år


Förlåt